Nacka är redan en av Sveriges snabbast växande kommuner och till år 2025, när den nya tunnelbanelinjen står klar, ska Nacka kommun ha byggt ytterligare 20 000 nya bostäder och skapat 14 000 nya arbetsplatser. Men kommunens snabba tillväxt syns inte bara i husbyggen och den fysiska infrastrukturen, minst lika viktig är satsningen som Nacka nu gör på digital utveckling.

En illustration av hur Nacka kommun vill utveckla sina verksamheter är att it-enheten under 2016 bytte namn till digitaliseringsenheten. Namnbytet signalerar, enligt digitaliseringschefen Lotta Nordström, ett nytt tankesätt kring it hos kommunen.

– Drift utgör ungefär en tredjedel av digitaliseringsenhetens verksamhet idag, tidigare var det hela vår verksamhet. Det som enheten handlar om idag är verksamhetsutveckling med stöd av digitala funktioner. Så man kan säga att vi är fortfarande en stödenhet till verksamheterna, skillnaden i uppdraget är att vi också ska vara pådrivande samtidigt som vi levererar stöd, säger Lotta Nordström.

En stor del av digitaliseringsenhetens uppdrag handlar därför om att hjälpa verksamheterna att hitta nya sätt att utföra sina uppdrag genom digital teknik. Digitaliseringen handlar därmed inte längre om att göra befintliga processer eller blanketter digitala. Istället utgår man från vilket värde som ska produceras och hittar sätt att göra detta så effektivt som möjligt. En viktig del av digitaliseringsarbetet är därför att genomföra en kulturförändring inom kommunen, för att se till att värdet för medborgaren alltid är i fokus.

– Vi försöker glömma bort våra interna byråkratiska processer och börja tänka på vad de lagar som styr säger att vi ska göra. Vad är det en kommun ska göra och vad är det vi ska leverera till medborgarna? Sedan försöker vi ta bort allt det som inte ”i sig” leverera det värdet, förklarar Lotta Nordström.

Multisourcing skapa större nytta

Ytterligare en stor förändring som kommunen genomfört handlar om hur de köper sina it-lösningar. Tidigare agerade Nacka kommun som en beställare mot en stor leverantör som skötte i stort sett all drift och utveckling. Denna outsourcing-modell har nu ersatts av en multisourcing-modell, där kommunen låter flera specialiserade leverantörer stå för olika delar av deras it-behov. Enligt Lotta Nordström är en av fördelarna med det här nya arbetssättet att det ger kommunen mer kontroll över den löpande utvecklingen av it-systemen.

– Det man gjorde tidigare var att man tog it-processen, precis som den var, och lyfte över den till en extern leverantör. I och med att man gjorde det så bromsade man upp utvecklingen, för ligger det här internt då utvecklar man ju hela tiden efter de behov som kunderna har, säger hon.

Återigen är det alltså värdet som levereras till medborgarna som är i centrum och med multisourcing-modellen upplever Lotta Nordström att de som kan detta bäst, alltså verksamheterna själva, får lättare att styra utvecklingen av it-systemen.

– Vid outsourcing sker samverkan mellan verksamhetens behov och produktionen hos leverantören och då ska vi betala för mötestid och utvecklingstid hos dem men vi påverkar den inte. Sedan sitter vi, som enligt verksamheterna är de som förväntas kunna förvalta deras digitala processer, här borta och kan inte kan leverera på kraven från verksamheterna eftersom det som kommer ut från leverantören inte blir anpassat för vår slutkunds behov.