”I år drabbas eftersläntrarna av digital ångest”

Beata Wickbom under HejDigitalt!:s workshop i Almedalen 2015. Foto: Lin Kleiven

Under lång tid låg Sverige i den digitala framkanten. Nu har vi halkat efter och till viss del beror det på vår ovilja att utsätta oss för risker. Det menar Beata Wickbom, digitaliseringsguru.

- Vi svenskar vill ogärna testa eller presentera halvfärdiga produkter. Kanske måste vi bli bättre på att utsätta oss för risken att misslyckas.

Svenskarna är ett digitalt folk. Jämfört med tyskarna laddar vi ner hela fem gånger så mycket data på mobilen och vi har höga krav på de digitala tjänster vi använder. Detta är säkert en av anledningarna till att Sverige är hemmahamn för flera av världens digitala storföretag, exempelvis Spotify, Klarna och Skype. Som land har vi dock tappat fart på digitaliseringsområdet, menar Beata Wickbom.

- Svenskarna efterfrågar digitala tjänster, men medarbetarna på våra organisationer och företag jobbar i gamla system och kan inte möta användarnas förväntningar. Det är inte lätt att bygga bra digitala tjänster i gamla strukturer, säger hon.

Vissa svenska myndigheter kan betraktas som digitala föredömen, exempelvis Skatteverket som har förenklat deklarationsprocessen avsevärt. Andra delar av det offentliga Sverige är inte lika långt framme. Vården kan behöva sätta fart, för att inte tala om skolan som till stora delar fortfarande är helt analog.

En global marknad

För 15-20 år sedan låg Sverige i framkant och det digitala klimatet var snabbt, nyfiket och alert. Så är det inte längre, men vi lever ändå kvar i villfarelsen om att Sverige är bäst på digitalisering, menar Beata Wickbom. Många andra länder digitaliserar med rasande fart, exempelvis Kenya där man snart har övergått helt till digitala betalningar för medborgarna av exempelvis byggtillstånd eller skatter. Detta gör man för att få bukt med korruptionen. Sydkorea och Tyskland är andra exempel på länder där det händer mycket.

- Vi har inte råd att sacka mer, säger Beata. Sverige är en helt global marknad och Klarna slåss om samma ingenjörer som Microsoft. Ska vi klara välfärden måste vi vända på varje sten och optimera så mycket det bara går. Då behöver vi använda alla digitala verktyg vi kan komma över.

Det finns en rädsla för att digitaliseringen ska lämna en del av befolkningen i utanförskap. Beata menar att problemet snarare är dåligt utvecklade tjänster. De flesta har idag tillgång till internet, men vissa har svårt att utnyttja det eftersom tjänsterna inte passar för dem eller känns relevanta.

Kan bli bättre upphandlare

- På sätt och vis är det ingenjörskulturen som står i vägen för svenska framgångar, säger Beata. Vi vill ogärna lämna ifrån oss halvfärdiga produkter och i Sverige betraktas det som mer skamfyllt att misslyckas än vad det gör i exempelvis Silicon Valley.

Staten kan exempelvis driva på utvecklingen genom att vara en bra upphandlare och leta efter digitala lösningar. Man kan också styra undervisningen till att bli mer digital, något som förhoppningsvis kan locka fler att skaffa sig en teknisk utbildning.

- Sverige har alla möjligheter att återta positionen i täten. Vi svenskar är medvetna och ställer krav på de tjänster vi använder. Nu måste ledningen ute på företagen börja prioritera frågan.

När företagen väl sätter igång dröjer det sällan länge innan de märker av fördelarna, säger Beata Wickbom. Gör man bara något går det alltid att bygga vidare från det. Om jag får komma med en förutsägelse så är 2016 året då eftersläntrarna börjar känna digital ångest. I år kommer digitaliseringen ta fart på bred front.

 

Beata Wickbom arrangerar, tillsammans med sina kollegor Emma Egnell och Elin Hoffmeister, HejDigitalt! för tredje året i följd under årets Almedalsvecka. Läs mer om HejDigitalt! och hitta seminarieschema här

(Visited 785 times, 1 visits today)


Tobias Berg

Redaktör